Spaced Repetition: Så fungerar vårt repetitionssystem för flashcards i StudieVerktyg.se
En enkel, vetenskapsbaserad metod – optimerad för vardagsstudier.
Vårt system använder tidsfördelad repetition (spaced repetition) för att hjälpa dig minnas bättre på mindre tid. Du studerar endast de kort som är relevanta idag – nya kort, kort med passerat repetitionsdatum och kort med repetitionsdatum idag – medan enkla kort får längre pauser mellan repetitionerna.
Hur vårt schema skiljer sig (enkelt och effektivt)
Vi använder en förenklad, beprövad variant: första lyckade "Lätt" → 4 dagar, därefter dubblas intervallet vid varje ny "Lätt". Om du trycker "Igen" återställs intervallet till 1 dag. Det här är lätt att förstå, snabbt att använda och ligger i linje med grundprinciperna bakom SM‑2‑familjen av algoritmer [5].
Vad betyder "Idag"?
"Idag" räknas per kalenderdag. Om du studerar 23:58 och igen 00:02, så har en ny dag börjat och kort som har repetitionsdatum den nya dagen blir tillgängliga. Det är alltså inte 24‑timmarsperioder som räknas, utan midnatt → midnatt.
Vilka kort visas i läget "Idag"?
- Nya kort (utan repetitionsdatum)
- Kort med passerat repetitionsdatum (repetitionsdatum i det förflutna)
- Kort med repetitionsdatum idag
- Ej avstängda kort (suspenderade visas inte)
Hur beräknas nästa repetition?
När du granskar ett kort väljer du "Igen" (svårt) eller "Lätt" (enkelt):
- Igen: Intervallet sätts till 1 dag, och kortet visas igen nästa kalenderdag.
- Lätt: Första gången sätts intervallet till 4 dagar. Varje efterföljande "Lätt" dubblar intervallet (t.ex. 4 → 8 → 16 dagar).
Nästa repetitionsdatum beräknas som idag + intervallet (kalenderdagar). Detta gör att kort blir redo direkt när en ny dag börjar.
Exempel
- Du väljer "Lätt" första gången → kortet visas igen om 4 dagar.
- Nästa gång väljer du "Lätt" igen → intervallet fördubblas till 8 dagar.
- Om du senare väljer "Igen" → intervallet nollställs till 1 dag.
Varför fungerar det?
Spaced repetition utnyttjar hur minne fungerar: när du precis är på väg att glömma något [4], stärker en ny repetition minnesspåret mest [2]. Genom att låta enkla kort vänta längre och svåra kort komma oftare, maximerar du inlärning per minut [1].
Vetenskapligt stöd (5 referenser)
- Cepeda, N. J., Pashler, H., Vul, E., Wixted, J. T., & Rohrer, D. (2008). "Spacing effects in learning: A temporal ridgeline of optimal retention."Psychological Science, 19(11), 1095-1102. https://doi.org/10.1111/j.1467-9280.2008.02209.x
- Karpicke, J. D., & Roediger, H. L. (2008). "The critical importance of retrieval for learning."Science, 319(5865), 966-968. https://doi.org/10.1126/science.1152408
- Kornell, N. (2009). "Optimising learning using flashcards: Spacing is more effective than cramming."Applied Cognitive Psychology, 23(9), 1297-1317. https://doi.org/10.1002/acp.1537
- Murre, J. M. J., & Dros, J. (2015). "Replication and analysis of Ebbinghaus' forgetting curve."PLOS ONE, 10(7), e0120644. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0120644
- Wozniak, P. A. (1990). "Optimization of learning" (SM‑2‑algoritmen, SuperMemo). https://www.supermemo.com/en/archives1990-2015/english/ol
Klicka på [1], [2], [3], [4] eller [5] i texten ovan för att se vilken referens som stödjer varje påstående.
